|
Roger Hällgren, professor och överläkare, reumatologkliniken, Akademiska sjukhuset.
Vi har utvecklat en ny teknik, mucosal patch technique, som gör det möjligt att studera olika inflammatoriska processer i tarmslemhinnan. Tekniken, som bygger på idén att inflammatoriska mediatorer som frisätts från slemhinnan, kan absorberas från ett högabsorberande material (patch) som med hjälp av ett instrument bringas i kontakt med slemhinnan. I nästa steg extraheras uppsuget material från patchen och analyseras på sitt innehåll, av bl.a cytokiner, neuropeptider och markörer för neutrofila och eosinofila granulocyter och mastceller. Tekniken är validerad på patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och friska kontroller.
Tekniken lämpar sig väl för storskaliga kliniska studier och toleras väl av patienterna. Tekniken ger en mycket hög sensitivitet så att även låggradig inflammation kan karakteriseras och kvantiteras. Våra studier på patienter med tarmproblem visar på det differentialdiagnostiska värdet vid IBD och irritable bowel syndrome (IBS). Teknikens stora potential är emmellertid vid diagnostik av fördröjd överkänslighet mot födoämnen där ingen laboratoriediagnostik tidigare funnits. Detta område har studerats på målgruppen pateinter med celiaki eller glutenintolerans. Rektalslemhinnan provoceras med stolpiller innehållande gluten, mjölkprotein eller sojaprotein och avläsning med vår teknik sker sedan 15 timmar senare. Vid celiaki ses som väntat en kraftig övergående reaktion mot gluten men ca 40 % reagerar på komjölkprotein, i synnerhet kasein, men ingen reagerade mot soja. Detta fynd bekräftar en gammal misstanke att vuxna celiakipatinter kan ha en reaktion mot andra födoämnen än gluten. Fortsatta studier har varit inriktade mot pateinter med olika reumatiska sjukdomar hos vilka kostens roll för sjukdomens yttringar länge har diskuterats men där test som talar om vilket födoämne man kan vara reaktiv mot har saknats. Vi har bl.a funnit att pateinter med Sjögrens syndrom ofta reagerar på gluten och/eller komjölksprotein. Flera av patienterna med komjölkreaktivitet led samtidigt av IBS.
Orsaken till IBS, som drabbar ca 10 procent av befolkningen har varit okänd men vi misstänker att det i vissa fal kan röra sig om födoämnesöverkänslighet. Studier pågår på andra reumatiska sjukdomar. Vid spondyloartriter (Bechterews sjukdom och reaktiva artriter) vet vi att förekomst av subklinisk tarminflammation är vanligt. Vi har i pågående studier funnit en hög närvarao av kaseinreaktivitet vid denna sjukdom och i öppna studier även sett klinisk förbättring på exklusionsdiet. Ytterligare ett arbetsspår inom projektet i samarbete med lung och barnkliniken är att studera det misstänkta sambandet mellan födoämnesöverkänslighet och en viss typ av svårbehandlad astma.
|