|
Professor Anders Larsson
Graviditet och inflammation
Den inflammatoriska reaktionen är en del i den normala graviditeten. Sänkan som utvecklades i Uppsala för ca 100 år sedan beskrevs först som ett graviditetstest men är idag en mycket vanligt använd inflammationsmarkör. Tillsammans med kvinnokliniken studerar vi den inflammatoriska reaktionen och dess samspel med angiogena faktorer under normal graviditet och vid preeklampsi. Inte minst VEGF receptor 1 och PlGF förefaller vara överlägsna dagens tester för preeklampsi.
Oral behandling med äggantikroppar mot flagellin för att
förhindra P. aeruginosa-infektioner hos patienter med cystisk fibros (CF)
Vi har under mer än 10 år behandlat CF patienter med äggantikroppar. Patienterna dricker dagligen en ägglösning innehållande antikroppar mot flagellin som finns på ytan av pseudomonasbakterier. Flagellin är kraftigt inflammationsframkallande hos människa och bidrar till lungskadorna hos CF patienter. Genom behandlingen kan vi kraftigt minska antalet pseudomonasinfektioner hos denna patientgrupper. Studien är den längsta studien i världen med oral behandling med ägg för att förhindra infektioner. Då ägg är en normal del av vår kost så är biverkningsrisken med behandlingen mycket liten.
Uppsala Berzelii Techology Center for Neurodiagnostics
Akademiska sjukhuset, Uppsala Universitet och svensk industri har tillsammans bildat ett center för utveckling av ny diagnostik av neurodegenerativa sjukdomar och kronisk smärta. I Sverige finns det ca 100.000 Alzheimer och10-20% av alla vuxna lider av någon form av kronisk smärta. Samhällskostnaderna för dessa sjukdomar överstiger 120 miljarder SEK/år. Det är därför viktigt att utveckla ny diagnostik och nya behandlingar för dessa patientgrupper. För att kunna behandla dessa patienter effektivt behöver vi nya markörer som tidigt kan påvisa skadorna hos dessa patientgrupper.
Ju tidigare vi kan påvisa sjukdomen desto tidigare kan vi inleda behandlingen och förhindra utvecklingen av skadorna. Inflammationsmarkörer är mycket intressanta både för att påvisa själva skadan men även kroppens försök att reparera skadorna. Vi vet idag ej vilka av inflammationsmarkörerna som är mest lämpade för detta ändamål vilket innebär att vi arbetar med ett stort antal olika markörer. För att kunna studera ett stort antal olika markörer samtidigt använder vi oss av masspektrometriska metoder för att identifiera markörerna. Vi arbetar också med mikrodialysmetoder för att specifikt kunna studera förändringar lokalt i den skadade vävnaden.
För mer information om vår forskning.
|